Spalter om svenska och språkvetenskap
Människan är väldigt känslig för brytning, alltså att höra ljudavvikelser i andras tal. Det kan räcka med att höra någon säga ”hej” över telefon för att vi ska förstå att talaren inte är uppvuxen i samma land som oss själva – och då kan våra fördomar vakna. Något vi är sämre på är att identifiera…
Somliga ord stöter man sällan på, trots att de på något sätt hör till allmänbildningen. I dag tänkte jag prata om ett ord som dyker upp i facklitteratur, tidskrifter, akademisk text och vissa yrkestexter, och som alltid tycks förvirra vissa läsare. Det är extra lustigt att ordets funktion är att förtydliga ett sammanhang just för att…
Internationella kvinnodagen är tyvärr bara en dag lång (det jämställda vore ju att dela upp året i två lika stora delar så kvinnorna får 182,5 dagar) men den är i alla fall ett utmärkt tillfälle att diskutera genusfrågor. Frågar man en sociolog eller politiker vad genus är får man ett helt annat svar än om…
Förra veckan fick jag en till kusin (min familj är kaniner), och det innebär att min morbror än en gång blivit pappa och att hans fru blivit mamma. Sannolikt kommer något av de orden också bli det första ord som barnet lär sig, men varför är det så? Visst brukar små barn hänga mycket med…
Apropå språks ordrikedom tänkte jag ta upp de alltid aktuella lånorden. Ibland är de obegripliga engelska uttryck som borde ersättas av lämpliga svenska, för att bevara språket svenskt. Ibland ska de avskaffas utan ersättare – för om vi inte har behövt det här ordet tidigare, varför skulle vi då behöva det nu? Attityderna grundar sig…
Ibland hör man, som argument för engelskans inflytande, att engelska ju är ett mycket rikare språk än svenska, med många fler ord och därmed uttryckssätt. Den fattiga svenskan har alltså mycket att vinna på att låta sig beblandas med, eller kanske ersättas av engelskan. Språkvetare brukar ha en väldigt öppen hållning till språkförändring – det…
Det här är en fråga jag fått några gånger, men nyligen kom den för första gången i ett mejl så nu känns det ”officiellt”. Läsaren Göran skriver och frågar varför man ibland säger ”jag skall prata med han” när det heter ”jag ska prata med honom”. Jag har skrivit om hen förr, men irritationen kring…
Skiljetecken använder vi just för att skilja på textenheter – främst satser och meningar – och visa enhetens funktion eller relation till övriga texten. Till exempel markerar frågetecken att en mening ska uppfattas som en fråga, medan ett semikolon kan markera att en sats orsakar en annan. Och så har vi kommatecknet, vårt sannolikt näst…
Så, då har vi klarat av den klichén. Nu ska vi bita i ett lite svårare och mer spännande ämne som har med julen att göra! Julen är Sveriges största högtid, på alla sätt och vis. Vi firar i åtminstone tjugofyra dagar, ibland ännu längre; somliga hävdar rentav att julen varar än till påska. Men…
Det här kommer redigeraren gilla. Vi pratar alltid med ord. Då och då pratar vi även om ord (speciellt när vi skriver språkspalter). Det finns en väsentlig skillnad mellan att använda och att omnämna ett ord, och det måste vara tydligt när man gör vad, annars blir läsarna förvirrade. För att visa att ett ord…